Kamp mot terror på båda sidor Atlanten
För fem år sedan förändrades världen. Den 11 september 2001 påbörjades en
utdragen kamp mellan å ena sidan frihet och öppenhet och å andra sidan förtryck
och intolerans.
Terrorattackerna mot New York och Washington har satt djupa spår i det
amerikanska samhället. Trots att landets regering under de senaste fem åren
förhindrat ytterligare attacker kvarstår rädslan för terrorn. Myndigheternas
försök att motverka terrorism leder samtidigt till inskränkningar av invånarnas
civila rättigheter.
Beslutet att skicka amerikanska soldater för att störta Talibanerna och
Saddamregimen har varit allt annat än okontroversiellt. Trots att intentionerna
är att verka för demokrati och öppenhet så mister såväl civila som amerikanska
soldater livet på daglig basis i dessa länder.
En kraftig anti-amerikansk opinion har växt fram runtom världen, inte minst i
Europa. Budskapet från många inflytelserika samhällsdebattörer, författare och
journalister är allt som oftast att det är just amerikaner som bär skulden till
terrorn. Amerikans utrikespolitik, amerikansk kapitalism och amerikansk kultur
provocerat fram terrorismen.
Men kritiken mot USA bör heller inte överdrivas. Under en tid då terrorn sakta
men säkert sprider sig till Europa blir det tydligt att publicering av
teckningar är en lika tydlig provokation för vissa terrorister som USA:s
utrikespolitik.
Bara under de senaste månaderna har tre terrorattacker förhindrats i vårt
närområde. I augusti stoppades en omfattande attack mot ett stort antal flygplan
på väg från Storbritannien till USA. Den 31 juli hittade tyska myndigheter
väskor med sprängmedel på två tåg på väg från staden Köln. Vätskebomber som
skulle ha exploderat om det inte varit för tekniska fel i deras tillverkning.
För några dagar sedan stoppades ett tredje terrorattentat i vårt grannland
Danmark.
International Herald Tribune rapporterade den 2 september att en av de tyska
vätskebombarna greps i Libanon och erkände att motivet för bombningsförsöket
delvis var publiceringarna av Muhammedkarikatyrerna i den danska tidningen
Jyllands-Posten förra året. Den andra vätskebombaren greps också, enligt polisen
troligtvis på väg till Danmark.
Det är inte säkerställt vad som motiverade de nio muslimska män som greps i
Danmark att förbereda ett sprängattentat. Men det är inte otroligt att dådet
planerades till årsdagen av publiceringen av Muhammedteckningarna, den 30:e
september.
Såväl i USA som i Europa måste vi ständigt omvärdera kampen mot terrorn. Det
finns gränser som egna staternas insatser för att beskydda våra friheter inte
bör korsa. Främlingsfientlighet riktat mot muslimska grupper får inte tillåtas
gro på grund av ett fåtal extremisters verk.
Men öppna demokratier har i längden all anledning att fortsätta bekämpa terrorn;
genom säkerhetsarbete, genom internationella insatser och genom att sprida
värdet av liberal demokrati.
Kampen för det öppna samhällets försvar måste fortsätta på båda sidor av
Atlanten. Fria samhällen kan i längden inte samexistera med fanatiker som
planerar att mörda individer i fjärran länder för att dessa publicerar satiriska
teckningar.
Det är dags att inse att amerikansk utrikespolitik, även om den är långt ifrån
perfekt, inte kan användas för att rättfärdiga terror. Det är dags att förenas i
försvaret av den fria världen.
Nima Sanandaji, VD tankesmedjan Captus
Jonas Pettersson, Projektledare tankesmedjan Captus
